Vardagsmorgon med dimma på fjärden, hägern som har övernattat på bryggan men blir skrämd när jag öppnar dörren. Varm skön luft när jag stiger ut på trappen, jag tar kopplet från kroken vid dörren för att gå en liten promenad på Ön med Molly. Molly min ständiga följeslagare som börjar bli lite stel och skruttig, man får hjälpa henne upp i soffan och hon struttar efter mig på stigen runt ön.
Väl hemma fixar jag lite frukost och ger Molly lite mat uppblandad med leverpastej, jag skämmer bort henne på gamla dar. Samtidigt som jag äter frukost kopplar jag upp min dator mot VPN tunneln och tittar över mail inboxen. Efter att ha jobbat någon timme kommer min granne in med en liten hink full med de finaste björnbären, pratar lite om ditten och datten, det känns skönt att grannarna också är här ute.
Vid lunch lagar jag lite enkel lunch med tortellini fylld med tomat och spenat, sitter på bryggdäck och äter lunchen skönt att få lite frisk luft och samtidigt rasta Molly.
Klockan halv 5 stänger jag av datorn och går en lång tur med Molly, stannar och pratar med de ö-grannar som är i sina stugor, lämnar över lite frön från mina stockrosor till Anna. Väl hemma knipsar jag lite persilja och gräslök samt gräver upp de sista potatisarna som jag skall ha till den stekta kycklingen.
Om någon trodde att en ö i Mälaren automatiskt var samma sak som ensamhet och isolering. Så hade den fel. Jag känner mig mer inkluderad och sedd här än jag gör någon annanstans, det är så härligt att höra till ett sammanhang. Och det här pandemihalvåret när vi spenderat mycket tid här på Ön känns det ännu starkare, det där sammanhanget. Varför skall jag inte passa på att jobba härifrån nu när jag har chansen och att få njuta av livet på Ön och att kunna fixa lite av de projekten som inte blivit helt klara under sommaren och passa på att njuta av den vackra hösten här ute. Nu efter middagen skall jag städa av norrväggen så den är redo för målning och så skall jag sy ihop den sista dynan till soffan.
Varje dag då jag kan vara på Ön vill jag ta till vara annars känns dagen bortkastad.
Fina foton och goda bär :)!