Vilken fin dag vi fick på Västeråsfjärden. Västerås Isplogare hade plogat upp en jättefin skridskobana från Björnön till Lillåudden och vidare ut mot Utter Inn hotell. Hela sträckan är nog ca 4-5 km och jag tror att alla Västeråsare var ute på isen idag.
En man från Skåne som jag mötte på isen frågade mig om jag var från Västerås och om det alltid var en sådan folkfest på isen. Och det är det faktiskt alla är ute på isen gamla, unga, de med hockeyrör, konståkningsskridskor, sparkar, folk har grillar med sig och fikar på vid bryggorna utmed skridskobanan. I år känns det som ett uppdämt behov efter att isen inte lade sig förra året och ett år med Corona så var isbanan mer efterlängtad än någonsin. En av de bästa sakerna med Västerås är faktiskt närheten till Mälaren, på vintern när man kan åka skridskor på isen och på sommaren när man segla och bada, bada kan man nuförtiden göra inne i stan vid Lögastrand. Lögastrand är också öppen för vinterbadare, kommunen har monterat en propeler som håller vattnet strömmande så att isen inte fryser och man kan krypa ned i vaken och ta sig ett dopp.
Idag var jag lite Old School med min gamla anorack som har minst 25 år på nacken, bäste plagget när det är lite vind och kallt.
Här och här kan man läsa mer om skridskobanan på Västeråsfjärden.
Nu kan man börja njuta av vackra vinterdagar när dagarna börjar bli längre och solen vågar sig fram.
I år blir det antagligen inget besök till fjällhuset så vi får hoppas att vintern håller i sig så vi får njuta av den i vårt närområde istället.
Skidåkning på isen eller på Fullerö golfbana och långfärdsskridskor på Mälaren.
Påsken är i början av april i år så vi kanske firar den på Ön om
isen har gått så vi kan ta oss ut. Vem hade trott att vi skulle missa två påskar i fjällhusen p.g.a den dumma pandemin…
Imorgon skall vi plocka fram skidorna och försöka ta oss över till sommarhusen på Ön för att se
om mössen lever loppan där och att allt är ok med de små husen.
Några ö-grannar gick över isen igår så det borde vara ofarligt nu, fast jag har väldigt respekt för isen.
Vi har alltid med oss rep, isdubbar och ombyte när vi går över isen till Ön och jag är oftast livrädd.
Jag måste bara kommentera igen… jag har en likadan anorack som du, röd och grann från HH, men min är säkert 35 år minst och märkesnamnet är helt utskrivet (alltså ej bara HH)! Vad kul att se din! Jag tycker verkligen de är lika snygga i dag som då :). Tidlösa.
Och sen skrattade jag gott åt din respekt (och lite skräck)för is – precis som jag det med! / Mvh, A
Hej Annika
Jag har inte använt min anorack på länge men de är verkligen bästa plagget då det är kallt och blåst, som idag. Frös inte ett dugg ❤️💪. Mvh Åsa