Jag har tänkt mycket på det här med semester. Lite osammanhängande tankar som jag skall beskriva i detta inlägg. Jag tycker att semester år både underbart och jobbigt. Det är OK att semestern är svinbra och jättejobbigt och irriterande och härligt, det får vara så, annars sätter jag ribban för högt och går runt och är besviken, när jag egentligen borde vara jättenöjd. Att inte ha för höga krav på semstern, att njuta av de där stunderna då det är sådär perfekt som när vi spelade plump på bryggdäck till klockan 23 utan en enda mygga, eller när man tar kvällsdoppet och ligger på rygg i det ljumna vattnet och ser stadens siluett i fjärran med aftonstjärnan som blinkar på himlen, eller när man plockar in den där buketten med luktärtor som doftar sädär underbart. Och som vanligt så blir det en lista:
Varför semestern är jobbigt:
–Man umgås HELA tiden. För att man längtat efter det, för att man älskar sin familj. Men alltså HELA tiden blir för mycket ibland. Det handlar inte om bristande kärlek och man behöver små pausar med ensamhet med jämna mellanrum.
– Ansvaret för allt. Plötsligt ska vi göra alla frukostar, luncher och middagar. Komma på alla aktiviteter och utflykter.
– Man presterar inte. Alla planer på projekt som skulle hinnas med under semestern som inte blir av eller hinns med, ta det lugnt det är bättre att du får bra återhämtning, projekten försvinner inte du kan göra dem när tid och lust finns.
– Pressen. Det är liksom det här man man skall njuta 24/7. Använd dessa semesterveckor till max. Hjälp, kastade vi just bort en kväll på att vika tvätt och se avsnitt av serie…nej inte tillsammans alltså utan OLIKA serier, i olika rum? Så gör väl ingen annan. Alla andra sitter ute i varma sommarkvällen och sippar rosé under ljusslingor. Pressen att maxa. Att leva dessa veckor så perfekt att man kan leva på det till nästa semester. Ja ni hör helt ouppnåligt…
Semester är underbar:
– Tid. Det finns tid. Tid att umgås, tid att inte umgås. Tid att prata och tid att vara tyst. Tid att bråka, tid att bli sams. Tid att lyssna klart, tid att ta ett brejk, tid för en kopp kaffe. Tid att träffa vänner och familj.
– Vi. Att få känna vi-känslan. Att göra saker tillsammans. Paddla en sväng med kajakerna tillsammans, göra en utflykt tillsammans, äta frukost tillsammans…
.– Att inte göra någonting. Pauserna. De där stunderna man landar hemma några dagar.De gamla vanliga maträtterna smakar så gott, kläderna blir rena och toalettstolen känns så bekant och bekväm. Rutinerna liksom faller på plats. Och när det börjar bli lite sådär rastlöst och klättrande-på-väggigt igen så drar man iväg igen.
– Man umgås HELA tiden. Ja den hade lag på jobbiga listan också men det kan vara härligt också i lagom doser. Det är konstigt att man förväntar sig att semestern ska vara så väldigt annorlunda än vardagen. Varför skulle vi till exempel bråka så mycket mindre för att vi nu umgås 24 timmar om dygnet? Mer logiskt vore väl tvärtom.
Nu när jag accepterat att det får vara både och, både himmel och helvete så blir pressen och förväntningarna på semestern mindre, här är några av de där perfekta stunderna under mina första 3 semesterveckor.
Midsommar med våra unga vuxna.
Härliga stunder på bryggdäck med många bad.
Långa härliga stugfrukostar.
Alltid en bukett luktärtor i en vas.
Räkfrossa med bästa Ö-grannarna i bersån
Stockrosorna
Terrassen i stan
Nybäddat i blå sovrummet
Sommarköket
Utflykt till Hälleskogsbrännan med 3 generationer
Paddla med SUP:en
Kajaking med Anders
Molly på bryggan
Hanna i en av alla fantastiska solnedgångar
2021 års snurrhopp
