En bra bok i öronen och mina icebug då kan jag gå hur långt som helst, men framför allt jag kommer ut även om det tar emot och är isigt på gatorna.
Nästa år skaffar jag ett par nya icebugs, broddarna börjar bli nedslitna efter 4 säsonger, men de håller den här säsongen också.
Idag var det så vackert med frost här uppe på Ormberget, i stan var träden frostfria men här uppe på berget vaknade vi till ett sagoland. Men när man åker till jobbet när det är mörkt och kommer hem när det är mörkt så är det svårt att fota allt det vackra men här kommer lite bilder från min PW.
Ner vid hamnen och den restaurang Pråmen.
Upp mot Djäkneberget, här går pulsen upp
Väl hemma möts man av den här inbjudande entrén…
Och allt måste mätas så att man får det svart på vitt hur duktig man är….
Idag blev det lite kortare än vanligt, 6.9 km istället för 7,2 km som jag brukar gå.
Och nästan 10000 steg, det är jag väldigt nöjd med. Men visste ni var trenden med 10000 steg startade och när? Allt började 1965 när det japanska företaget Yamasa Tokei började sälja en ny stegräknare som de kallade manpo-kei (”tiotusen steg”).
De kombinerade produktlanseringen med en annonskampanj – ”Låt oss gå 10 000 steg om dagen!” — i ett försök att uppmuntra till fysisk aktivitet.
Rekommendationen var något godtycklig, men från det tillfället cementerades målet om 10 000 steg i allmänhetens medvetande. Det hade jag ingen aaaaning om……