I Dalsland där jag kommer ifrån hade vi en jättekul påsktradition. Vi satt och ritade påskbrev flera veckor innan påsk. Vi vek ihop påskbrevet och lade godis innuti. På påskafton klädde vi ut oss som påskkärringar eller påskgubbar och lade alla påskbreven i en korg. Sedan gick vi hem till våra kompisar smög fram till ytterdörren, öppnade dörren kastade in påskbrevet och skrek Glad Påsk. Sedan sprang man för allt vad tygen höll för de som fått påskbrevet skall nämligen jaga och försöka fånga den som kastat påskbrevet.
Jag och Lennart Larsson var snabbast i min klass och Lennart hade en jättelång grusgång fram till sitt hus. Man verkligen kände ur Lennart stod bakom gardinen och kikade på en när man smög upp för grusgången. Men han lyckades aldrig fånga mig men det var nära många gånger.
Min man är från Norge där har man inga påskbrev och inga påskkärringar ändå är påsken så stor i Norge. Hela Norge står stilla under Påskveckan fär då åker Norrmännen till sina hytter på fjället och går på tur. Så den traditionen följer också vår familj.
När vi bodde i USA tog vi med en härlig tradition som våra amerikanska grannar lärde oss. Egghunting, man gömmer ägg med godis i trädgården som barnen får leta upp, väldigt populärt bland barnen.
Det är härligt med traditioner särskilt när man kan blanda och mixa från olika kulturer som vi gör i vår familj.