Att vara själv

Jag läste en sådan bra text på en blogg igår, att vara själv är inte detsamma som att vara ensam. Precis så känner jag. Eftersom jag är en introvert människa tankar jag min energi bäst när jag får vara ensam, eller själv då. Har jag en massa människor runt mig så rinner energin ut, med det sagt så menar jag att jag gärna umgås med folk men att jag behöver längre stunder med att få vara själv för att fylla på tanken med ny energi. Människor är ju olika på det sättet, en del fylls med energi när de är med andra, det är nog vanligare än tvärt om, inget av de två sätten är fel men jag känner att omgivningen tycker att det är lite konstigt med dem som gillar att vara för sig själva.

Om man nu vågar säga att det kommit något positivt ur viruspandemin så skulle det vara att man kan jobba hemifrån mycket mer än normalt. Och med hemifrån för mig betyder att jobba från sommarhuset och då är jag ofta själv. Så här såg min utsikt ut idag.

Jag sitter vid köksbordet i gamstugan och jobbar med dörren öppen mot sjön så jag kan höra vågskvalp och måsskri. När det blir fikapaus så sitter jag en stund på bryggan och njuter av solen.

Igår när jag gick min PW så blev jag bjuden på god öl hos bästa grannarna, här ute på ön så känner alla alla och man känner att man tillhör ett sammanhang det är så tryggt och trevligt. Vi kommer att tillbringa många helger i September och några i Oktober innan det är dags att stänga igen sommarhusen. De sista helgerna är mysiga på ett annat sätt än under sommaren med eld i öppna spisen, tända ljus och knäppande element.
Mitt auktionsfynd, soffan Visingsö av Carl Malmsten, blev så himla bra med nya överdraget i rutigt, jag blir glad varenda gång jag ser soffan. Och som grädde på laxen så är den jätteskön att sitta i.

Men nu är jag tillbaka i stan med hela familjen. Vi har ätit tacos och imorgon är det bröllop, spännande. Skall försöka ta ett kort på hela familjen när vi är uppklädda och fina.